Idag var jag o Thomas på ultraljud...gu vad häftigt det var åtta år sedan sist och jag hade glömt bort vilken otrolig upplevelse det är. Var lite spänd och nervös innan men allt såg bra ut och den lille sprattlade omkring där inne. Då T inte ville fråga om dom kunde se om det var en flicka eller pojke så får jag finna mig i det..övervägde att fråga ändå men då skulle husfriden inte vara på topp  Men jag fortsätter att säga han...och både jag o T fick känslan på ul att det är en liten han. Nu var den lille 18 cm lång och planerad att se dagens ljus 9 april, farligt nära Michelles 8årsdag som är den 7 april men då jag gick över tiden med henne så lär dom nog få varsin dag. Jag har satt upp dom fina ul fotona på kylskåpet och varje gång jag passerar så stannar jag och bara beundrar underverket...nu ska jag fortsätta se på Sunes sommar med mitt andra underverk=)  Kramar L